Jag är en hemsk människa

För ett tag sedan på jobbet fick jag ett paket av en av tjejerna som jobbar där. Det innehöll 2 stycken "Zongzi" (Kinesiska bambubladsknytten). Man tar en boll med klibbigt helt okryddat ris och blandar i lite kött, svamp och grönsaker och rullar allt till en klibbig boll. Sen lindar man in detta i bambublad och lägger paketen i kokande vatten en stund. Själva riset och det andra klibbet smakar egentligen ingenting, men bambubladen ger hela härligheten en lätt besk vattnig smak. Detta tycker dom är jättegott här.

Ruby, som hon heter ville så gärna dela med sig av den här "goda" rätten, så hon hade bett sin mamma göra ett par extra paket, som hon kunde ta med till mig. Dagen efter på morgonen sa jag till Sally att jag skulle vilja prova ett paket till frukost. När dom var värmda i det kokade vatten öppnade jag mitt paket och tog en liten tugga. Ju mer jag tuggade på blandningen desto beskare blev det, och den bokstavligen växte i munnen. Och att svälja det gick bara inte. Så det var bara att spotta ut det och gå över till min vanliga frukost med bröd och snabbkaffe. Sally fick båda paketen och hon tyckte dom var delikata, så hon var ju glad.

Idag träffade jag Ruby igen, och naturligvis frågade hon om jag hade ätit mina Zongzi's. "Jajamän", sa jag. "Jag tog en till frukost och den var jättegod". 
"Vad glad jag blir", sa hon. "Jag skall berätta för min mamma ikväll. Hon kommer att bli jätteglad!"

Så nu e jag jättenervös för att dom skall göra mer mat till mig. Eller ännu värre...Bjuda hem mig på middag!!!. Då har jag ju inte a chans att komma undan. Jag tänker på Mr Bean när han råkade beställa "råbiff". 



Så här ser dom ut när man får dom....


 
...Och så när när man har öppnat härligheten 

 


Kommentarer
Postat av: Kari

Å jag tänker på morfar med mjölbollssoppan hahaha

2012-03-01 @ 23:48:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0