Bloggsemester

Nu var det mer än en månad sedan jag skrev här. Men nu börjar inspirationen komma tillbaka igen. Jag har ju nänmt tidigare att jag jobbar heltid numera. Slut på "glidandet". Det är ett bra ställe att arbeta på. Lite rörigt ibland och ibland undrar man vart man har hamnat. Men om det inte var så, så skulle det inte vara Kina. När jag började var vi 4 utländska lärare, men för tillfället är vi bara 3. William, som jag tidigare har beskrivit som "skogstokig", ( men det finns ett antal bokstavskombinationer som nog stämmer bättre) har lyckats med konststycket att bli deporterad från Kina. Så han är på väg tillbaka till Californien, om han inte redan är där. Man skall ju ha klart för sig att som inflyttad utlänning så har man myndigheternas ögon på sig hela tiden. Och stackars "Will" lyckades ställa till det för sig minst en gång i veckan. Han missade sällan ett tillfälle att hamna i bråk med dom som kom i hans väg.
 
Så nu är det George, (som egentligen heter Igor och är från Ryssland), Steve från Boston och jag kvar. Men av någon anledning är dom inte nöjda med Steve's insattser så dom har halverat hans lön. Så går det till här i "Södern". Han kommer förmodligen inte att vara kvar så länge till skulle jag tro. Synd. Han e trevlig.
 
Jag och George kommer i dagarna att få våra arbetstillstånd / lärarlicenser. Jag hoppas att dom fixar ett till Steve också. Myndigheterna har börjat kolla arbetstillstånden för utländska lärare här nu. För tillfället är det bara två eller tre privatskolor här I Liuzhou som har behörighet att anställa utländska lärare. En av dom är min skola "New standard English". Dom andra riskerar dryga böter om dom bryter mot detta. Tala om bra timing när jag bytte skola. Mr Huang (Success education) har ingen behörighet. 
 
 
Folket runt omkring mig

Skolan ägs av två bröder. Bröderna Lee. Första intrycket får en att tänka på en gammal Amerikansk maffiafilm. Men när man väl lär känna dom inser man att dom egentligen e ganska "mjuka". Sen har vi Tory. Jag vet inte vad hans tjänst kallas, men han är länken mellan oss utlänningar och skolans ledning, där ingen kan ett ord Engelska. Sen har han en del andra funtioner också. Lite som en "hustomte". Dom andra lärarna och marknadsfolket / säljarna är till 99% tjejer mellan 22 och 30 år. Det är ett gott gäng och alla kommer bra överens och hjälper varandra med det mesta. 
 
Ett litet urval av mina arbetskamrater. Fr..vänster: Natalie (säljare) Lily (lärare för dom små barnen) Judy (har slutat), Amanda (lärare för dom äldre barnen. Emelie (lärare), Mr Lee. (Boss).
 

KTV
 
Förra veckan bjöds vi alla på restaurang av bröderan Lee. Och efter middagen var det naturligvis dags för det obligatoriska besöket på en av stans 100-tals kariokibarer.  Ja, just det.......det dracks ju en hel del öl, vin och "Bai jiu" till maten, så en del av mina kollegor dök aldrig upp på kariokibaren, Dom fick ta taxi hem. Men Tory kämpade tappert och lyckades, med viss hjälp,  ta sig hela vägen till baren. Men där tog batterierna slut. Jag vet inte hur dom fick hem honom, men han är ju inte speciallt tung.
 
Där tog batterierna slut..........
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0