Aimily

Hon är en sån person som det nog är omöjligt att inte tycka om. Lite virrig ibland och väldigt bestämd ibland. Först var det det här med namnet......eller rättare sagt stavningen av namnet. Hon heter egentligen He Qiu Yuan. Men det går ju varken att uttala eller komma ihåg. För ungefär ett år sedan frågade hon om inte jag kunde ge henne ett förslag på ett bra västerländsk namn. (Väldigt många kineser tar ett alternativt västerländsk namn efersom vi västerlänningar annars alltid glömmer vad dom heter). Jag minns inte varför, men jag föreslog Amie eller Emelie. Det var bara att välja. Men hon hade så svårt att bestämma sig, så när hon hade velat fram och tillbaka länge nog hade hon rört till det så mycket att det helt enkelt blev "Aimily". 
 
Vi hade ju som sagt middag med ett par kompisar hos mig i Söndags. Vi gjorde det väldigt enkelt. Stekt fläskfilé med löksås och ris.  Aimily kom också. Och hon hade också lagat lite mat som hon ville bjuda på. Lagat var nog att ta i. Hon hade fått tag på lite torkar nötkött som hon hade värmt. Och det hade naturligtvis blivit kallt igen innan hon kom. Jag tror att detta var den typen av kött som skall ligga i blöt i vecka innan man ens försöker tillaga det. Aimily tycke att det räckte med att blanda det med lite kokt ris. Alla som har haft hund vet ju vilken konsistens ett "oxhuds-tuggben" får när det har tuggats på ett litet tag. Och som bonus hade hon tagit med sig några friterade ankfötter. Köttet försökte jag mig på, men ankfötterna vägrade jag att smaka på.
 
 
 
   Aimily längst till vänster. 
 

Så går det till

Idag har jag och min chef Chanel varit runt på dom olika instanserna för att ordna ett nytt arbetstillstånd. Första besöket var hos passpolisen, som hade mitt pass. Och sedan till kontoret där dom tillverkar arbetstillstånd. Men innan vi började vår besöksrunda, var vi tvungna att shoppa lite. Lite små presenter till dom olika handläggarna. En liten present som uppskattning av deras tjänster kan förkorta handläggningstiden avsevärt. Veckor förvandlas till ett par dagar. Kontakter och relationer betyder allt här. Och Chanel känner dom rätta människorna. Det jobbiga är att nu måste jag göra en ny hälsoundersökning så fort som möjligt. Redan i morgon om det går. Sedan är det bara att hämta ut arbetstillståndet och ett nytt visum på ytterligare ett år.

På gatan där jag bor.

På Pinshan road, inte så långt från där vi bor har dom öppnat ett nytt varuhus. Det är väldigt stort och tanken är att det så småningom skall bli ett helt shopping center i storlek med Frölunda torg. Men detta varuhuset tar upp i princip hela undervåningen. Och dom har nästan allt. Men helt vanlig Italiensk pasta gick jag bet på. Så det får bli nudlar istället, men de e ju nästan samma sak. 
 
En avdelning som imponerar på en Svensk är ju öl- och sprit-avdelningen. Dom har massvis med ölsorter. Allt från Carlsberg, San Miguel och ett antal olika tyska Weissbeer. Och en hel del vin från olika delar av världen. Och så var det spriten. Den är ju importerad och priset är därefter på en del sorter. Exempelvis Cocnac. Här kommer lite prisexempel. ( Minns att 100 RMB är ca 120 SKR ).
 
4 liter Chivas Regal för lite drygt 1500 RMB.
 
En tvåliters Hennessy XO för 7958 RMB
 
Eller varför inte en liten flaska Martell för 25000 RMB. Smakar det så kostar det. 



 

Bilder igen

Här kommer bilderna som inte gick att ladda upp på jobbet. 
 
Bild 1: Vardagsrum med TV som inte funkar. Bild 2 och 3: Två sovrum, vad jag nu skall med det till. Bild 4: Litet kök med gas-spis. 

Första veckan gjord.

Ok, jag har väl inte direkt överansträngt mig, men jag har varit här....hela tiden. Men jag har hunnit med några lektioner och ett besök tillsammans med Chanel på ett STORT LYXIGT dagis. Det är tänkt att jag skall vara där ett par timmar i veckan. Jag har sagt att om jag skall göra det vill jag ha med mig en Kinesisk lärare också. Det har dom lovat, så det skall nog gå bra. 
 
Men den stora fördelen här är att jag kommer att ha fler äldre grupper, från årskurs 6 - 9, och även en del vuxna elever. 
 
Idag jobbar vi, men vi har egentligen ingenting att göra. Och då passar det ju bra att skriva lite mail och blogginlägg och sånt. Men FB kan jag inte nå här på jobbet. 
 
I förrgår var jag i min "city-lya" på rasten och lagade nudlar till lunch. Gas-spis e helt ok ,men det tar tid att vänja sig. Det går ju så mycket fortare. Jag lyckades bränna vid mina stekta ägg på mindre än 5 minuter. 
 
Ikväll skall Sally åka hem till sina föräldrar och äta middag, och jag slipper åka med. Och stor i käften som jag är har jag bjudit in några vänner på middag i den "nya" lägenheten. Just nu gör jag en inköpslista. Fiskgratängen som jag försökte mig på hemma häromdagen blev ju en katastrof, så den skippar jag nog idag. Detta blir ju som en generalrepetition inför min "stora" middag med mina f.d kollegor nästa måndag. Det får bli två små västerländska rätter som är svåra att misslyckas med. Kyckling-gryta med ris, och sedan italiensk pasta med köttfärssås. Ett par av gästerna blir Jack, från New standard och min f.d. VIP-elev Amiely. Jack har aldrig ens försökt laga mat har han sagt, och Aimily's mat har jag provat en gång förut. Och som jag skrev då....jag hoppas verkligen att hon en dag gifter sig med en kock.
 
Jag håller på att ladda upp bilder, men oj va sakta det går. Klockan är 10,20 nu. Hoppas bli klar innan lunch. :-)
 
Ok, ok. Jag ger upp. Snart dags att gå och handla. Jag publicerar detta nu och gör ett bild-inlägg hemifrån i morgon.  :-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Befriad

Sitter vid mitt nya skrivbord på mitt nya jobb. Och idag fick jag det undertecknade och stämplade dokumentet som befriar mig från mitt kontrakt med New standard. Ett dokument utan stämpel här, är inget dokument. Kineserna älskar sina stämplar.
 
Även om stället ibland gav mig huvudvärk har jag lärt mig massor under mina 7  månader på New standard. På måndag hade är det tänkt att jag skall bjuda några av mina f.d kollegor på västerländsk middag. Tänkte göra kyckling-gryta och någon annan rätt. Jag försökte mig på att göra fiskgratäng till en kompis här för ett tag sedan och den blev an katastrof, så jag vet inte om jag vågar försöka mig på det igen. Skall göra en till mig själv först och se hur det blir. 
 
Det hat inte riktigt dragit igång här efter det Kinesiska nyåret, så än så länge är det väldigt lugnt. Ett av mina första uppdrag i eftermiddag blir att göra anställningsintervjuver med ett par nya läraraspiranter. Känns lite kontigt (men roligt) eftersom detta bara är min tredje dag här. 

Kontrakt eller inte kontrakt.

Nästa vecka skall det bli intressant att se om jag får det underskrivna pappret som befriar mig från mitt kontrakt med New Standard. Man kan aldrig ta något för givet här i förväg. Dom kan ju tänkas förhala det hela för att förhindra att jag går till en konkurerande skola. Men å andra sidan......om jag har ett kontrakt måste dom ju också betala mig, och det är dom nog inte så intresserade av om dom inte måste. Jag har ett muntligt löfte om att bli befriad från mitt kontrakt, men muntliga avtal gäller INTE här.

Vadå rött?????

Jag skrev för en tid sedan (på FB ) att man nu tänker ta i med hårdhandskarna mot alla trafikförséelser här. Bötesbeloppen skulle ökas till mer "kännbara" summor. En av dom stora grejerna var "rödljuskörning" som är mer regel än undantag här. Där skulle man både få böter och ett antal  "prickar" i sitt körkort. Vid 10 eller 12 prickar mister man sitt körkort tillfälligt och måste göra om både teoriprov och uppkörning.
 
Men nu visar det sig att det inte blev som dom hade tänkt sig, så transport-ministeriet har bestämt sig för att lägga dom nya reglerna "på hyllan" ett tag. Eller se över dom som det heter. Det beror på att några, men långt ifrån alla, faktist tog dom nya reglerna på allvar. Detta resulterade i ett ökat antal olyckor. Främst påkörningar bakifrån, eftersom föraren i den bakomvarande bilen inte i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att föraren framför honom faktiskt stannade mitt i gatan bara för att det blev lite rött på stolpen framför honom. 
 
Denna information är hämtad från en Engelskspråkig nyhetsblogg här i Liuzhou. Den skrivs av en ilsken (men rolig) Engelsman som har bott här i hur många år som helst. Jag ser honom ibland när han är ute och går med sin kamera, men jag har aldrig pratat med honom. Kolla gärna in hans blogg, (som faktiskt är ganska kännd i stora delar av världen)  http://liuzhou.co.uk/wordpress/
 
 

The Chinese transport ministry have suspended the new penalties for traffic light violations, apparently because it caused mass confusion among drivers, resulting in more accidents instead of fewer. The ministry have only said that they are reviewing the situation.

It seems that many drivers were entirely unaware that the vehicle in front might stop for lights and when it did they rear ended them.

In UK law, as I recall, if you rear end another vehicle, the accident is automatically your fault. You shouldn’t have been so near the vehicle in front that you couldn’t stop safely, no matter what that vehicle did. Not so in China.


Helgardering.

Nu är det snart nyår här, och då skall det smällas smällare. Utan att överdriva kan man nog säga att smällarna här är ett par dimensioner större än dom jag är van vid från Sverige. Det verkar inte finnas särskilt mycket restriktioner. Men nu har det kommit vissa riktlinjer från dom lokala myndigheterna. Smällarna och raketerna får endast säljas på särskilda godkända försäljningsställen. Dom här "försäljingstälten" finns i princip i vartenda gathörn dom här dagarna.
 
Och nu kommer det fiffiga. Det finns tydliga regler för var man får skjuta raketer och smälla smällare. Man får smälla precis vart man vill förutom på följande ställen:
 

1) Cultural Relics. Among these they include Liuhou Temple and Dongmen (East Gate).

2) Stations, docks, airports and other transportation hubs.

3) Places such as filling stations (gas / petrol stations) or other places storing flammable materials. 

4) Electricity substations, transformers or other electricity distribution systems.

5) Medical institutions, kindergartens, schools, homes for the elderly, libraries etc.

6) Forests, nurseries, public green areas.

7) Theatres, hotels, hotels, restaurants, shopping malls, commercial pedestrian streets, markets, stadiums, halls and other personnel-intensive premises.

8) School teaching areas, industrial and mining production areas; residential areas with shared access.

9) Bridges.

 

Med andra ord....man får smälla vart man vill, förutom någonstans alls egentligen. Så om det händer något kan dom bara säga: -Vad var det vi sa.....smäll inte där!

Auktoriserad smällare försäljare
 

Ett "rum"

Nu har jag varit på ett ett litet möte med min nya chef Chanel. Vi känner varandra sedan förut, så detta skall nog bli bra. Jag har jobbat för dom ett par gånger innan jag började på New standard, och sen har setts ett par gånger på lite olika tillställningar. Jag börjar där den 18/2, direkt efter den årliga nyårs-semestern. Nåväl......när vi var nästan klara så hon plötsligt: "Vänta lite. Det är väl lika bra att du får nyckeln till ditt "rum" nu med en gång så kan du ju kolla om det behöver fixas något innan du börjar. Jag fattade först ingenting. Det visade sig att i min lön ingår ett rum ca 5 minuters gångväg från jobbet, dit jag kan gå och vila mig eller fixa lite mat om jag har en längre rast. Så på vägen hem gick jag förbi och tittade till mitt "rum". Det visade sig att mitt "rum" är en lite 3-rummare i centrala Liuzhou. Kanske inte Buckingham palace, men helt ok. Där finns sovrum med en stor säng och ett skrivbord. Toalett med dusch och ett kök där det mesta som behövs verkar finnas. I vardagsrummet finns det en sittgrupp i trä och en TV som inte fungerar. Men det går säkert att fixa. 

Nya utmaningar

Igår kväll sa jag officiellt upp mig på New Standard. Det var lite spännt på Mr Li's kontor när dom frågade om jag verkligen hade bestämt mig. Men dom verkade ganska förstående och jag fick ut min slutlön utan problem. Redan i eftermiddag skall jag träffa rekrorn på "Hero Century Foreign Language Training School". Ett väldigt långt namn, så jag hoppas att jag inte behöver skriva det så ofta. 



Lite överblivna bilder.

Här kommer lite osorterade bilder med kommentarer. 
 
"Ära vare Gud i höjden. Denna har jag gjort i slöjden". Jag fick en drake i present av en av mina elever. Det grymma är att hon har sytt den helt själv. Måste bara testas så snart tillfälle ges. Det syns inte här hur stor den är, men vår säng är 180 cm bred, så draken är lika stor. 
 
Ett litet smakprov på Julskyltningen. 
 
Käns lite konstigt att plötsligt en dag se sig själv på en "jätteposter" utanför jobbet. 
 
Från årets Julfest. 
 
Ännu en present från en elev. Men jag fick sätta ihop modellen själv. En utmaning eftersom instruktionerna var på kInesiska. :-)

När det skall "klippas röda band" kallas celebriteterna in.

Jag fick ett underligt meddelande från en bekant som jag inte alls känner särskillt väl. Dom skulle inviga ett nytt företag på en liten ort ca 4 mil härifrån. Så hon undrade om jag hade tid att komma dit och klippa det röda bandet. Väldigt konstigt tyckte jag, men det är mycket som är underligt här, så jag funderade inte så mycket utan svarade, -"Visst, jag kommer". Så när dagen kom blev jag hämtad av med bil på morgon och vi gav oss iväg emot LuZhai. Det visade sig att vi var många personer som skulle klippa det röda bandet samtigt. Det var en del lokala politiker (tror jag) och lokala affärsmän. Eftersom det nya företaget bland annat har språkkurser för barn så representerade jag "icke-Kineserna".  
 
Efteråt serverades det lunch. Det dracks både öl, vin och brännvin till maten. Jag tackade nej till både rödvin och brännvin eftersom jag skulle jobba senare på eftermiddagen. Och det var ju just det.......mannen som körde oss tillbaka till Liuzhou var väl inte den bästa bilförare jag har åkt med. Till hans försvar måste jag säga att jag körde sakta och försiktigt. Väldigt försiktigt.  Ca 35 - 40 km/h på motorvägen. Och trots detta lyckades han köra vilse. Jämte honom i framsätet satt en dam som skulle visa honom vägen, och det kändes lite som att det var nog tur i allafall att inte var hon som körde. Hennes lokalsinne var inte fullt utvecklat. Och jämte mig i baksätet satt (halvlåg) min bekant Anne. Hon hade INTE tackat nej till rödvinet, så där var det inte mycket hjälp att hämta. Hon sov som en stock.
 
När vi till slut anlände till Liuzhou hade jag en kvart på mig innan mina lektioner skulle börja. Men det gick bra det med.
 
När det skall "klippas röda band" kallas celebriteterna in. 
 
Festklädd värdinna i LuZhai

Gott nytt år. Kanske dax att väcka en sovande blogg.

Nu närmar vi oss det Kinesiska nyåret. När jag frågade en av mina vänner vilket år det är enligt den Kinesiska kalendern svarade han att: -"Det beror väl på närifrån man börjar räkna.". Hmmm....jo så e det ju förståss. 
 
Jag har inte skrivit här på ett tag nu. Det beror dels på att jag jobbade en hel del in höstas och i vintras, och att mina inlägg tenderade till att bara handla om skolan. New Standard är ett ibland väldigt trevligt ställe att arbeta på och ibland väldigt förvirrande. Jag har beslutat mig för att söka mig därifrån nu i dagarna. Jag har redan ett nytt jobb, men det är det ingen som vet än. Anledningen till att jag "ger upp" nu är dels att det är väldigt svårt att få information om vad som är på gång och vad som händer på New Standard. Det är många besked om förändringar och dyligt i sista minuten. Ibland får man ingen information alls och ibland får man helt fel information.
 
Och sen är det William! Vi är tre utländska lärare nu. Will, William och jag. Will är en lugn och sansad och väldigt trevlig man. Vi umgås en hel del på arbetet och på våra sammankomster. Men William undviker jag (och dom flesta andra) så mycket det går. Det har nu gått så långt att både jag och Will vägrar att arbeta tillsammans med honom alls.
 
Problemet är att han har ADHD så klockorna stannar. Ibland är han trevlig och älskvärd, men på en sekund kan det slå om helt och han blir den mest odrägliga person man någonsin har träffat. Det börjar bli ohållbart nu. Men det måste nämnas att han alltid är väldigt bra med barnen. Han utbildar dock bara dom yngsta mellan 5 och ca 9 år. Dom andra klarar han inte. Han var faktiskts "sparkad" i några dagar, men på något sätt lyckades han nästla sig in igen och få tillbaka sitt jobb. Det är nog bra, för utan detta har han INGENTING här i Kina. Han är singel och kommer förmodligen att förbli det resten av sitt liv.
 
Jag kommer naturligtvis att sakna många av mina elever och mina underbara kollegor. Men som tur är känner jag ett par av lärarna på mitt nya jobb lite grann. Och rektorn (Chanel) är en god vän och hon pratar Engelska. Det blir en stor förändring. Min nuvarande chef Mr Li pratar inte ord Engelska, så alla möten med honom måste hållas med hjälp av tolk. Och jag tycker nog att han är en lite märklig person. 
 
. Två prinsessor på Julfesten
 
Jag och "fröken Susan"
 
 
"Men in black". Jag och "Foreign teachers manager Tory"

RSS 2.0