Nu tar vi i med hårdhandkarna

Trafikpolisen i Liuzhou har stolt deklarerat att igår, den första officiella dagen, när dom skall börja ta i med hårdhandskarna mot rödljuskörningarna, lyckades man bötfälla inte mindre än 166 syndare. 

Rödljuskörning är fortfarande den främsta orsaken till olyckor här, så detta borde ju glädja oss alla som rör oss i trafiken här. Men så bra var det inte visade det sig. Ingen av dom bötfälda var bilister.

155 syndare var mopedister och 11 var gångtrafikanter. Gångtrafikanterna fick böta 10 RMB och mopedisterna 50 RMB var. Bilisterna 0 RMB än så länge. 

Samtidigt ser man bilar parkerade överallt på trotoarerna och taxibilar som använder gångbanorna för att komma förbi trafikstockningar, så att fotgängare tvingas ut i buskage och vattenpölar för att inte bli påkörda.

Detta är en märklig del av världen.   :-)

Rött ljus = du kan väl stanna en stund om du har tid
och lust

En dag på sjön

I lördags sa min chef Chanel att i morgon skall vi ut och segla, och så visade hon mig en bild på en stor segelbåt. Jag blev lite fundersam eftersom vi inte ens är i närheten av något hav. Men floden Liu Jiang rinner ju förståss genom stan.
 
Väl på plats visade det sig att båten på bilden var en hel del större än dom båtarna dom hade här  Men visst seglade vi.....trots dålig vind. Helt utan hjäölpmotor. Det blev en väldigt vilsam dag på floden. Och vi hade folk med som skötte "seglandet" så vi kunda bara jäsa. 
 
Dave från Chicago och Chanel. Dave jobbar i Nanning och skall samarbeta med oss. 
 
Det var ju inte direkt några stormvindar. Mer typ vindstilla.......avkopplande
 
 
 
 

I förorten.

Jag såg fram emot en ledig förmiddag på lördagen. Men sent på Fredagkväll ringer Chanel (rektorn) och frågar om jag inte kan tänka mig att åka till en annan skola på morgonen. Det var ju ok. Jag blev ju ledig på kvällen istället.
 
-"Men var ligger det?" frågade jag.  -"Det är precis utanför stan" sa hon. Du behöver vara här klockan 7.30 så får du skjuts dit. 
 
Jag var på plats i god tid och blev hämtad av Chanel's man och dotter. Jag hoppade in i bilen och vi gav oss iväg. Vi körde och körde. Till slut tog stan slut och vi var ute på landet. Vi körde och körde.....i nästan en timme. Då såg jag en skylt som jag kände igen. Lu Zhai. Här har jag varit en gång förut. Lite drygt 4 mil från Liuzhou.
 
Vi kom till slut fram till en skola som ligger i ett väldigt exklusivt område. Inhägnat och bevakat.
Det blev en kort "demo-lektion" för några väldigt unga elever och deras föräldrar på morgonan och sedan en lång lunch. Sen en likadan på eftermiddagen. Detta tog i princip hela dagen. 
 
En ny skola i ett område för rika Kineser.
 
Unga elever i Lu Zhai
 

Rektorn's dotter Louisa. Ett 6-årigt charmtroll.

Och hur stavas det då?

Några timmar i veckan är jag schemalagd på ett dagis. Det är väl inte det roligaste jag har gjort, men det får gå. Fördelen är att jag inte behöver förbereda några lektioner. Allt är förberett och klart när jag kommer. Jag behöver bara följa "körschemat". Det är mest små enkla sagor och berättelser, och en stor del görs med DVD och dator med storskärm. Tråkigt men enkelt. 
 
Dom hade även önskemål om att jag skall delta i morgongymnastiken ihop med barnen och den övriga personalen. Men det blir inget med det. ;-) Jag vägrar!
 
Dom glömde fråga mig hur mitt namn stavas när dom satte ihop schemat. Det blev inte helt rätt, men det var ett bra försök. 
Ett bra försök, men jag stavar inte mitt namn så. :-)
 
Morgongympa med barn och personal. (Dock utan mig)

2-rätters.

Nu var det avklarat. Jag har lagat västerländsk mat på riktigt. Men ibland måste man improvisera. Vi var sammanlagt 7 personer från mitt gamla jobb. Jag lagade kyckling-gryta med ris och pasta med köttfärssås. Och naturligtvis chips och öl. 
 
Men det var inte helt lätt. Till kyckling-grytan behövde jag grädde, och det använder man aldrig i maten här. Men det finns EN liten affär i stan som säljer vispgrädde. Svindyrt....för att vara här.....och dom hade bara enlitersförpackningar för ca 35 kronor. Men å andra sidan var dom andra ingridienserna så billiga, så det jämnar ut sig. 
 
Italiensk pasta lyckades jag inte hitta så det fick bli pastaliknande nudlar. Jag hittate en sort som var helt ok. Och sen var det köttfärssåsen. Blandfärs har dom aldrig hört talas om här. Tjejen i köttdsken gav mig ellen väldigt undrande blick när jag ville blanda fläskfärs (som dom hade) med nötfärs (som dom inte hade). Så för att göra det enklare för både mig och henne,  köpte jag lite fläskfärs och en bit oxfilé. Sen var det bara att finhacka oxfilén och blanda själv. Burktomater säljs inte heller här. Så det fick bli färska tomater istället. Många tomater blev det. Det blev faktiskt bättre än med burktomater. Sen spetsade jag med lite röd och grön chili och lite ketchup. Själv tyckte jag att det blev lite för mycket ketchup, men det blev en succé. 
 
Kyckling-grytan gick också hem, men dom är inte så vana vid curry här. Men själv tycker jag nog att den var bäst. Vi kommer definitivt att göra om det igen, kanske med an blandning av västerländsk och kinesisk mat. Då kan vi ju laga tillsammans. 
 
Jack är en klippa. Han fixar allt. Utan honom skulle skulle många saker på New standard haverera. 
 
Dom första gästerna Tina och Susan har anlänt. 

RSS 2.0